Anna Wahlenberg

Z Wikipedii, wolnej encyklopedii
Anna Wahlenberg
Anna Maria Lovisa Wahlenberg
Rien
Ilustracja
Anna Wahlenberg, 1916
Data i miejsce urodzenia

23 maja 1858
Sztokholm

Data i miejsce śmierci

29 listopada 1933
Sztokholm

Narodowość

szwedzka

Dziedzina sztuki

pisarka

Anna Maria Lovisa Wahlenberg, pseudonim „Rien” (ur. 23 maja 1858 w Sztokholmie, zm. 29 listopada 1933 tamże) – szwedzka pisarka, dramaturg, publicystka, tłumaczka i autorka literatury dla dzieci i młodzieży.

Życiorys[edytuj | edytuj kod]

Anna Wahlenberg urodziła się w 1858 roku w na wyspie Kungsholmen znajdującej się na jeziorze Melar, która należy do okręgu administracyjnego Kungsholmen, w obszarze gminy Sztokholm. Była córką Adolfa Wilhelma Wahlenberga (1827–1890), właściciela fabryki świec, i Marii Theresii (Thérèse) Lönngren. Miała trzech braci i dwie siostry. Jedną z sióstr była tłumaczka Ewa Wahlenberg (1860–1949)[1][2].

W latach 1870–1873 uczyła się w szkole dla dziewcząt Gustafa Pauli, a następnie w latach 1873–1875 w szkole dla dziewcząt Wallinska skolan w Sztokholmie, założonej przez Andersa Fryxella. W 1888 r. poślubił dziennikarza Dagens Nyheter, Fritza Kjerrmana, z którym miała dwóch synów[3]. Anna Wahlenberg mieszkała w Sztokholmie przez całe życie. Po śmierci męża w 1896 r. wraz z synami wprowadziła się do siostry. Utrzymywała się głównie z pisania[1].

Anna Wahlenberg zmarła w 1933 r. i została pochowana na Norra begravningsplatsen w Solnie.

Twórczość[edytuj | edytuj kod]

Anna Wahlenberg, 1865

Zadebiutowała w 1882 rok wydając pod pseudonimem „Rien” (w j. francuskim „nic”) tom Teckningar i sanden zawierający opowiadania[4]. Kolejne tomy opowiadań wydała w 1887 r. Hos grannas i w 1887 r. I hvardagslag. W 1886 r. wydała pierwszą powieść Små själar, która poruszała problem nieodpowiedniej edukacji kobiet i ograniczenia, jakie nakładało na nie ówczesne społeczeństwo. Książka zawierała przesłanie, że kobiety muszą stać się niezależne finansowo, aby przejąć kontrolę nad własnym życiem[3][5]. W 1887 r. ukazała się kolejna powieść Underliga vägar, w której porusza kwestię pracy zawodowej kobiet w świecie zdominowanym przez mężczyzn. Anna Wahlenberg jest również autorką wielu artykułów, w tym relacji z podróży do Londynu i Paryża, które ukazały się w Dagens Nyheter w 1882 r. W latach 1888–1907 napisała siedem sztuk dla Królewskiego Teatru Dramatycznego w Sztokholmie[1][2][6].

Wahlenberg dużą rolę w literaturze szwedzkiej odegrała jako autorka książek przeznaczonych dla dzieci i młodzieży. W 1895 r. wydała Bengts sagor om kungar och tomtar och troll och prinsessor a rok później jej bajki Tusen och en natt ukazały się w ramach serii Barnbiblioteket Saga. W trzech tomach zawarła, po raz pierwszy przetłumaczone na szwedzki, klasyczne Baśnie z tysiąca i jednej nocy[4]. Odbiegały one znacząco od oryginału ponieważ przerobione były tak, aby dostosować je dla młodego szwedzkiego czytelnika[1].

Napisała ponad 200 bajek, jej książki ilustrowane były m.in. przez Giselę Trapp, Lydię Skottsber, Johna Bauera[7], Ainę Stenberg-Masolle, Annickę Öman, Maja Lindmana, Andersa Teodora Byberga, a także przez pionierkę szwedzkiej bilderbok Ottilię Adelborg[1][8].

Wybrana twórczość[edytuj | edytuj kod]

Literatura dla dorosłych[edytuj | edytuj kod]

  • Teckningar i sanden, 1882
  • Små själar: en hvardagshistoria, 1886
  • Hos grannas, 1887
  • Underliga vägar, 1887
  • I hvardagslag, 1889
  • På vakt: komedi i tre akter, 1890
  • Stora barn och små, 1891
  • Två valspråk: komedi i tre akter, 1892
  • Löndörren: pjes i 4 akter, 1892
  • Tolf skisser, 1893
  • En stor man: berättelse. 1, 1894
  • En stor man: berättelse. 2, 1894
  • En stor man: berättelse, 1894
  • Så hände det sig...: tolf historier, 1896
  • Bindande band: berättelse, 1898
  • Två hustrur, 1899
  • Interiörer, 1900
  • Med lyftad vinge, 1901
  • För vind och våg, 1902
  • Skymtande ansikten, 1902
  • En ny dag: berättelse, 1904
  • Den syndiga, gamla människan, 1905
  • Två slags folk, 1905
  • Förbrytare, 1906
  • Sömngångerska, 1907
  • Hvardagshistorier, 1908
  • Människokännaren: pjäs i fyra akter, 1908
  • Vägg om vägg, 1908
  • Ett hjärtas rop, 1909
  • Kärlekens förgårdar, 1910
  • Fru Julias man med flera berättelser, 1911
  • Fint folk och inte fint folk, 1912
  • Hildur, 1912
  • Hvad kärlek är och andra noveller, 1912
  • Siri, 1913
  • Vid avgrundens rand: en tankekedja, 1913
  • Älskog, gammal och ung, 1913
  • Signild: tankekedja, 1914
  • Cendrillon: komedi i en akt, 1915
  • En mesallians: komedi i en akt, 1915
  • Stackars flicka: komedi i en akt, 1915
  • Den starkaste, 1915
  • Drottningen, 1916
  • En spion: Stockholmsroman, 1917
  • Den stora kärleken, 1918
  • Stockholmsfigurer på 90-talet, 1919
  • I lögnens rike, 1920
  • Vindskamraterna, 1922
  • Syndaren, 1924
  • Legender, 1926
  • Den stora festen, 1928
  • Pappas kria: komedi i tre akter, 1930
  • Damoklessvärdet: komedi i en akt, 1931
  • Skammens barn: Vid dödens port: två berättelser, 1933
  • Svindlaren, 1934

Literatura dla dzieci i młodzieży[edytuj | edytuj kod]

Ilustracja Johna Bauera z tomu bajek Bland Tomtar och Troll Trollritten, 1910
Ilustracja Johna Bauera z tomu bajek Bland Tomtar och Troll Trollritten, 1910
Ilustracja Johna Bauera bajki Trollkarlens Kappa, 1912
Ilustracja Johna Bauera bajki Drottningens halsband, 1914
  • Bengts sagor om kungar och tomtar och troll och prinsessor, 1895. Ilustrator: Ottilia Adelborg
  • Jule-mor: sagor, 1899. Ilustrator: Gisela Trapp
  • Skomakar-prinsessan, 1902. Ilustrator: Lydia Skottsberg
  • Länge, länge, sedan, 1903. Ilustrator: John Bauer
  • Anna Wahlenbergs sagor, 1908
  • Prinsessans visa, 1909
  • Sagornas rike, 1910. Ilustrator: Aina Stenberg-Masolle.
  • Sagoteatern, 1911. Ilustrator: Aina Stenberg-Masolle.
  • Gustav II Adolfs ungdom, 1912
  • Guldhönan och andra sagor, 1912
  • Sagornas folk, 1913. Ilustrator: Aina Stenberg-Masolle.
  • Lyckokatten jämte flera sagor, 1915. Ilustrator: Aina Stenberg-Masolle.
  • Tom och andra historier, 1916
  • Lata Lena jämte flera sagor, 1917. Ilustrator: Aina Stenberg-Masolle.
  • Dvärgprinsessan och andra sagor, 1919. Ilustrator: Aina Stenberg-Masolle.
  • Trollkäppen och andra sagor, 1921. Ilustrator: Aina Stenberg-Masolle.
  • Den lille puckelryggen: sagor och berättelser, 1922
  • Solskensträdet och andra sagor, 1923. Ilustrator: Aina Stenberg-Masolle.
  • Paradisfågeln: sagor, 1923. Ilustrator: Aina Stenberg-Masolle.
  • Trollförklädet: sagor, 1923. Ilustrator: Anders Teodor Byberg.
  • Silverklockan: legend, 1924
  • Killevippa: sagor, 1924
  • Världens dummaste karl, 1925
  • Kungens nattmössa: sagospel, 1925. Ilustrator: Aina Stenberg-Masolle.
  • Gossen, som ville ha pannkakor, 1926
  • Kung Puttilutt och andra sagor, 1927
  • Den underbara lyckonålen, 1927
  • Sagor för yngre barn, 1930
  • Sagor för äldre barn, 1930
  • Fulingen och andra sagor, 1930
  • Unga grevens hjärta: sagospel i fyra akter, 1931
  • Den lilla tjänstepigan: saga, 1932. Ilustrator: Maj Lindman.
  • Anders nya mössa: saga på vers, 1932. Ilustrator: Aina Stenberg-Masolle.
  • Trollritten och andra sagor, 1932
  • Skatan som fick salt på stjärten: sagobok om djur, 1933
  • Gustav II Adolfs ungdom: historisk berättelse, 1933
  • Sagor: 1858-1938 (pośmiertne wydanie z rysunkami Aina Masolle), 1938. Ilustrator: Aina Stenberg-Masolle.

Przypisy[edytuj | edytuj kod]

  1. a b c d e Eva Heggestad: Anna Maria Lovisa Wahlenberg. SKBL – Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. [dostęp 2020-03-28]. (szw.).
  2. a b Wahlenberg(-Kjerrman), Anna Maria Lovisa. Project Runeberg. [dostęp 2020-03-28]. (szw.).
  3. a b Anna Wahlenberg. The History of Nordic Women’s Literature. [dostęp 2020-03-28]. (ang.).
  4. a b Lotta Lotass: Anna Wahlenberg. LitteraturBanken.se. [dostęp 2020-03-28]. (szw.).
  5. Eva Heggestad: Konstnärskall och hustruplikt. The History of Nordic Women’s Literature. [dostęp 2020-03-28]. (szw.).
  6. Ulrika Lindgren: Anna Wahlenberg (1858-1933). LitteraturBanken.se. [dostęp 2020-03-28]. (szw.).
  7. Bland tomtar och trol. John Bauer & Th Kittelsen. [dostęp 2020-03-28]. (szw.).
  8. Wojciechowski 2018 ↓, s. 108.

Bibliografia[edytuj | edytuj kod]

Linki zewnętrzne[edytuj | edytuj kod]